Who stop the music?!

Om någon kom fram till mig och frågade vad musik är för mig så skulle jag svara " något som får mig att må bra och känna mig glad... något som gör så jag släpper taget och känner mig fri".

Jag var på min första konsär i fredags.. ett utav mina favorit metalband som heter sonata arctica spelade och de var helt underbart.. dom var ju bättre live än vad jag hade trott att dom skulle vara..

Härliga med detta var att jag var så nervös och rädd pga mina tics men när jag gick in i salen och det första förbandet skyride spelade så kunde jag inte göra något annat än att le! känna basen dunka så de kändes när man lutade sig mot väggen.. att känna att de enda du hör är musiken och dina tankar och allt försvinner bort någonstans och speciellt en sak...känna att hur mycke du än ticsar så varken bryr sig ingen eller hör dig.. du får vara precis hur du vill där.. för alla njuter av situvationen lika mycke som du gör.. av att höra musiken spelas..

efter skyride hade spelat så var de vanishing points tur att spela och de blev ju bara bättre och bättre och man bara lutade mot väggen där man stod och tyckte att glädjen bara kom fram mer och mer och man började klappa händerna och sjunga med och djubla precis som alla andra gjorde och på något sätt så av allt de jag gjorde och basen och ja allt i den omgivningen var ungefär som om jag vore i mitt rum..

Att kunna känna att musiken tar all din energi och för över alla dina tics till att du sjunger och djubla och klappa händerna och speciellt basen.. känna att du behöver inte ticsa och kan slappna av och nu menar jag riktigt slappna av var sån underbar känsla...

Efter Vanishing point hade spelat så tog de en stund tills det var dax för Sonata arctica att spela och medans man gjorde de så tog man något att dricka och gick sedan tillbaka och väntade.. till sist var de dax och man såg när dom kom framm på scenen och de enda man kunde var att klappa händerna och skrika och bara le...

När dom började spela så var de helt underbart och kvällen blev bara bättre och bättre för varje låt dom spelade.. jag kan lugnt påstå att detta var världens underbaraste upplevelse och jag har inte varit så här glad och lycklig på evigheters evighet och om du som läser har Tourette syndrom och gillar metal eller hårdrock eller så.. ta med dig några vänner och gå på en konsär och testa.. jag var livrädd för att någon skulle lägga märke till mina tics men ljudet var på sån hög volym och jag kan lova att det går inte med ord att beskriva känslan hur de kändes dom där 4 timmarna..

Jag filmade lite av slutet av konsären då
dom hade spelat klart och jag önskar att jag se dom igen!

tack för ni som hängde med och övertygade mig att jag klarar av detta.. utan erat stöd så skulle jag inte fått uppleva detta..

//Ghostkitty