...how did you get here Santa Claus ?

Jag satt och läste på aftonbladets hemsida.. något jag brukar göra ungefär varje dag..



men så läste jag något väldigt sjukt och det var att en dansk präst hade sagt att tomten och tomtenissarna är djävulens verk och att vi som har tomtar och tomtenissar i våra hem är djävulsdyrkare..Vad är de med honom? vad har tomten eller tomtenissarna gjort honom? dom är ju bara små eller stora söta konstverk som vi människor pyntar i våra hem pga vi tycker de är fint och de hör till julen..

men detta fick mig att komma ihåg en sak som hände för några år sen då jag gick på en skola och en sa till mig att bara för att jag har tourette syndrom så har jag djävulen i mig... att de är djävulens verk.. ja man får skratta hur mycke man vill åt de för det är så sjukt att en dessutom en lärare påstår att sin elev har djävulen sig...


Jag har inget emot religioner.. de kan vara fint och de är kul att dom har något att tro på men när någon person går på något/någon som inte har gjort något ont mot dom och säger att man har djävulen i sig och de är djävulens verk och bla bla bla...då går de över styr.. för då är de ju en kränkning imot personen eller att man accepterar inte att ja t ex att folk gillar att ha tomtar eller tomtenissar i sina hem...de ska väll personen skita i och behöver inte köpa tomtar eller tomtenissar som han pryder med i sitt hem...låt folk tycka om va dom gör!

att folk säger att dom vill bli accepterade för den dom är tycker jag är helt självklart men då måste dom acceptera de personerna i sin omgivning...även om man inte är religös eller om man nu är de eller ja vad som helst... men tyvärr så finns de ju folk som säger KLANTIGA och IDIOTISKA saker som får en att bli kränkt eller sårad..



så.......tomten...välkommen i klubben" vi som tydligen har något med djävulen att göra" de finns inte så mycke vi kan göra..





//Ghostkitty

Det är en bra dag idag..

Tittar ut igenom fönstret..de snöar..helt underbart! tänker man och blir glad och går till hallen för att sätta på sig sin jacka och virar in sig i sin svart/vita halsduk..känner att ticsen kommer framm då och då och letar upp min mössa och mina svarta gosiga tummvantar och mina skor och tar på mig de..tar upp mina nycklar och öppnar ytterdörren och går ut och stänger dörren och låser.känner att de kommer bli skönt med en promenad i snön och börjar gå ner för trapporna och öppnar porten och känner den iskalla kylan som möter mig där utanför..jag tar några steg frammåt och tittar upp mot himmlen och ser hur snöflingorna faller så lätt ner mot en och ner på marken, tar några djupa andetag och känner hur lätt de är att andas..

Jag börjar gå min promenad och njuter av varenda steg och jag ticsar då och då men de är inte jobbigt med andningen just nu pga luften är så tunn och lätt.. hade varit värre om de var sommar då de är så kvavt och de är så tung luft..då hade jag stängt in mig tills de har blivit lite svalare.. vädret bestämmer en hel del åt en,speciellt om man har kraftiga andningstics..

tittar ner mot mina fötter och hör hur de låter under mina skor och jag ser sedan när jag tittar upp att jag kommer närmre och närmre affären där jag ska handla lite ingredienser till den kakan jag ska baka sen när jag kommer tillbaka.. tänkte baka en banankaka..

När jag går in i affären så känner jag igen hur värmen kommer mot ens ansikte och man blir röd om kinderna.. tar en korg och går runt och plockar ner allt de man behöver i sin korg och går sedan och säger hej till kassörskan och betalar och packar ner allt i en kasse och går ut igen i kylan och börjar gå hem igen.. hör igen hur de låter under skorna och hur lätt de är att andas och jag känner att det här är en bra dag.. inget kan gå fel.. ( skulle inte förvåna mig ett dugg om jag bränner kakhelvetet när jag kommer hem)

När jag kommer till porten igen så och slår portkoden så känner jag att det var skönt att få komma ut medans andra sitter inne och orkar inte gå ut pga det är så kallt så dom kurar ihop sig under en fillt i soffan i värmen...

"ditt skitväder är mitt må-bra-väder, medans mitt skitväder är ditt må-bra-väder..."

jag hoppas detta håller i sig länge...

//Ghostkitty

pannkaka blev en ren pannkaka..

Jag känner mig halvt om halvt flummig idag..kanske kan bero på den bok jag köpte igår som jag läste ( positiva är att den får mig på något sätt att slappna av och jag har inte ticsat en enda gång på ja väldigt länge.. har inte hållt tiden tyvärr...så jag kan inte känna mig stolt och "skryta" över hur länge jag har hållt inne de...sånna saker gör en stolt konstigt nog ibland..) känner mig sådär....ja...vad ska man säga....jag känner mig nöjd..

jag har också tänkt på de här med tvångstankar och tvångshandlingar.. vad jag har förstått av han Mr tourette ( många har nog hört talas om honom..om inte så har han gjort en bok om hur de är att leva med tourette syndrom om jag inte har förstått fel... fy skäms jag vet inte direkt änns va boken handlar om.. troligen om hans liv..ska uppdaterade de sen när jag vet säkert..)

men iallafall så han förknippar olika saker med positivt och negativt t ex saker eller något som finns i sin omgivning eller något ord eller så..och jag kan nog känna igen mig där jag har märkt att ser jag allt som har med nr 9 att göra ( fråga mig inte varför just nr 9 de blev bara så... kroppen väljer åt dig och inte tvärtom..de är det som kan skapa en sån frustration och iritation i sina ögon ibland då man känner att just de där är ivägen förtillfället..) så får jag positiv känsla inom mig...

och snart blir man 21...ångest ångest ångest ångest ångest!!!
( fan...)

och julen kommer med snart....de händer för mycke och de märker jag på mig ibland för jag ticsar mer än vanligt...känner mig trött..men ändå pigg...jag har nog blivit konstig helt enkelt..

Näe nu ska jag krypa ner i soffan igen och läsa den där boken och njuta av den tiden då jag stjunker ner i min egna värld och känner att jag behöver inte ticsa..

"pannkakan blev en ren pannkaka....som blev en liknelse av en omelett"

//Ghostkitty

ssscccchhhhhh!!! del 2

var ett tag sen man bloggade nu men nu är de dax igen :)

satt igår och tänkte på mitt blogginlägg "ssscccchhhhh!!!" och tänkte dra mig djupare in i det ämnet vad som händer när man säger ordet sscchh...

När jag fick tourette syndrom när jag var liten så var de ju både en chock för mig och mina föräldrar..mest för mig tror jag och en chock som både var förvirring och en rädsla i..men innan jag änns fick en diagnos då allt började den dagen..då jag började med ticsen så trodde mamma och pappa att jag skämtade och skrattade ( samtidigt fattade jag inte va de var och blev bekymmrad och rädd..men vem blir inte de när något man inte kan ta kontroll över i sin kropp som kommer stup i kvarten?) jag kände väll då att dom inte tog något allvar i de och stöttade mig inte på de vis som jag önskar ännu idag att dom hade gjort..men vad kan man begära när föräldrarna inte änns visste att tourette syndrom existerade eller att något sånt här kunde hända.Men jag tror de är få föräldrar som gjorde de än nu fast de är nog mer pga de är mer info och de är lite mer kännt än innan då jag fick diagnosen.

men med okunskap och rädsla hur man ska hantera detta så när jag började extremt ticsa när vi var ute så började mamma och pappa säga sscch!.. som jag sa i de där blogginlägget är att jag klandrar inte föräldrarna för de pga jag tror att dom egentligen vill bara väl men egentligen blir de ett bakslag..för pga mina föräldrar sa sscchh eller andra sa de ordet till mig så har de blivit så att jag kan inte ticsa av mig och släppa lös mina tics bland folk som jag egentligen känner en trygghet för som accepterar mig för den jag är utan jag stänger in mig i ett rum där jag känner att här kan jag ticsa av mig och ingen kan säga ett skit om de( men jag slutar på direktern när någon kommer in i rummet)..

föräldrarna är väll också rädda för vad som kommer hända i skolan om han/hon kommer bli mobbad pga sina tics men på något sätt så tycker jag att låt honom få ta den smällen..hur illa de än låter så hellre de än att föräldrar säger att han/hon ska försöka hålla in sina tics eller dämpa sig för de är viktigt för barnet/ungdom/vuxen eller vem de nu än är så behöver dom en trygghet hos någon som accepterar till 100 % deras tics eller tvångstankar eller tvångshandlingar och stärker upp dom så dom vågar säga emot och visa att jag får ticsa eller ha tvångstankar eller tvångshandlingar och att dom ska inte trycka ner en för det pga väljer man hellre att försöka be han dämpa ner sina tics så blir de ju att han/hon får inte den tryggheten och stöd ifrån sina föräldrar så händer de där i skolan så kan jag till 100 % lova att pojken/flickan kommer oftast inte komma till föräldrarna utan håller de inom sig..vad de än nu gäller..

men man behöver också infomera väldigt mycke både till rektorn och till lärarna på skolan( hur mycke dom än kämpar emot så får man bita ihop och kämpa ännu mer det fick mina föräldrar göra i väldigt många år) så dom är fullt beredda på att hjälpa och stötta honom/henne i skolan och skapa en trygghet för denna personen också...

Men sedan så kan jag ju säga innan man börjar med detta att man sätter sig ner med pojken/flickan och fråga och pratar om detta hur han/hon vill bli hanterad för de är ju viktigt att gå efter hur han/hon vill bli behandlad pga det jag berättar kanske inte fungerar på varenda person som har tourette syndrom ( man är ju inte som en tvapparat med en intstruktionsbok att så här fungerar varenda tvapparat) men jag tror att varje barn/ungdom/vuxen som har tourette syndrom vill ha en sån trygghet... iallafall vill jag ha de..

//ghostkitty

You just have to get to know me if.......

sitter där på bussen med en jag känner och hör henne prata men allt jag gör är att vara tyst och lyssnar och tittar ner på mina händer som spänner sig lite då å då.. tittar runt lite samtidigt och hör henne säga till mig "oj du kanske håller på att koncentrera dig på att hålla in dina tics..eller?" jag ler mot henne och säger " Nej nej jag är bara trött så jag orkar inte änns bry mig om folk tittar på mig och dömmer ut mig med att bara höra mina tics...för jag vet vem jag är och de är huvudsaken sedan får folk säga va fan dom vill om mig.. jag orkar helt enkelt inte längre bry mig om de.."

fördommar är ens värsta fiende tror jag.. iallafall de en av mina på min " 10-värsta fiende-lista" ( om någon har de vill säga *host*)

You just have to get to know me if you will se that i'm a "normal" person like you are ...

//Ghostkitty

something doesn't feel right...

det är ingen bra dag idag... mår illa och är yr.. har legat i sängen nästan hela dagen och läst en bok och druckit juice och tittat ut på allt regn..suck..vilken dag..

känner mig så där lagomt trött.. få sitta och klura ut va jag ska skriva imorgon istället ^^

//Ghostkitty

You expect me to do... what?

- du måste göra de malin..

- vem säger att jag måste? (det är mitt liv du snackar om.....)

Jag är nog ett kontrollfreak..iallafall om de som handlar om mig och har en förbindelse med mig och folk som försöker styra över en, jag tror de handlar mycke om att jag är rädd att släppa in folk och låta folk komma in i mitt liv eller innanför mina murar utan min tillåtelse(jag är rädd för att bli sårad..)..jag byggde upp min murar när jag blev mobbad delvis för mina tics ( något jag har kommit över på sätt och vis men ärren finns fortfarande kvar..)

om någon skulle komma och säga till mig att detta måste du göra..detta måste du ha på dig eller försöka ändra på mig och vad jag vill så skulle jag tvärstanna och bli som en ja vad ska man säga...vi säger stel som en pinne..

jag kan ge ett exempel på en killkompis som jag inte släppte innanför mina murar föränns efter 7-8 års vänskap och då kan man ju lugnt säga att jag släpper inte in vem som helst... (sorgligt men sant)

jag skulle vilja släppa denna kontrollen och de kommer jag göra någon gång..kommer väll bara ta mycke tid..

//Ghostkitty

i was wondering when you would show up...

Denna helgen har man varit hos sina föräldrar ( håller bloggen borta ifrån dom.. allt behöver dom ju inte veta.. ) så de har varit lugn helg förutom att vi hade nästan ett litet knytkalas i lördas med min mormor och morfar och min morbror och en vän till familjen ^^ grattänger..sallad..kräftor..fruktsallad med glass och sedan spelade vi chicago och jag vann....inte -.- *host*


ticsen har de varit lugnt med..har inte haft behovet av att ticsa direkt så och jag har haft bra kontroll över de nu så man känner sig nästan lite utvilad.. tar ju på krafterna både egentligen att ticsa och hålla in de men jag håller hellre in de än att ticsa stup i kvarten..för de är som att springa upp för en backe som aldrig tar slut.. ifrån då du vaknar tills du sover igen.. men då undrar ju säkert folk " varför håller du in de om du känner likadant då?" jo för varje gång jag ticsar speciellt intensivt så mår jag dåligt.. speciellt om jag får tics som gör så de nästan känns som att du kommer upp ur vattnet och du är alldeles andfådd.. vad väljer man då? ticsa hela tiden och känna dig nästan andfådd och trött och mår extremt dåligt? eller hålla in ticsen och känna dig trött och sedan ta ut allt på en gång någon gång i månaden? jag väljer de sista....



nu kommer jag inte på mer va jag ska skriva idag...jag ska nog göra lite te och sätta mig i soffan med fillt och kudde och mysa ner mig där och se på en film :)


//Ghostkitty

Love?

Alla blir ju kära någon gång i livet eller hur? de kan vara en gång...två gånger...tre gånger...eller mer än 10 gånger..okej jag vet inte om 10 gånger är överdrivet men vem vet de finns väll folk där ute som blir kära så många gånger..

Jag vet iallafall att jag är rädd nu för tiden för att bli kär.. 1000 anledningar som jag inte änns orkar förklara varför i detta blogginlägg..men en av dom anledningarna kan jag berätta och det är om mina tics..jag vet att de kan låta konstigt men tyvärr är de sant..jag skämms och jag vet redan för längesen att jag borde inte göra de utan att jag skulle bara sträcka på mig och skrika ut stolt " Jag har Tourette syndrom!!!!! och de är jag stolt över!! känn på den du!" men skulle jag säga att jag har gjort så och är stolt över det till 100 % så skulle jag ljuga så jag gör de inte.. utan jag är bara tyst och håller de för mig själv att jag har de tills de inte går längre att hålla de hemligt..jag berättar inte på en gång att jag har tourette syndrom.. iallafall inte ute på internet.. kanske om man umgås med någon som inte vet om så blir de ju på direktern att man säger "om du undrar varför jag låter konstigt så är de för att jag har tourette syndrom" sedan är de inget mer med de utan dom får ställa frågor så svarar jag på deras nyfikenhet och de har jag alltid sagt till folk,fråga! de finns ingen anledning att hålla in de och inte fråga..gör man inte så får man ju inte veta..eller hur?

När jag har vänner hemma hos mig som sover över så brukar jag alltid snällt låta dom få sova i mitt sovrum så tar jag bäddsoffan ute i vardagsrummet..men varje gång man ska försöka sova innan tröttheten tar över dig totalt så brukar jag ticsa och varje gång jag gör de så blir jag rädd och tänker " tänk om hon/han har somnat och blir väckt? tänk om hon/han blir iriterrad?" de gör mig lite rädd att de skulle hända om jag hade en kille och vi låg och sov i samma säng...

Jag vet att det är bara dumma tankar men tyvärr så gör räddslan så.. förstorar upp saker som egentligen är så stora.. ungefär som att göra en höna av en fjäder.. men jag vet att den dagen då jag finner en bra kille så kommer jag nog ha dom här 1000 anledningarna utsudda förevigt.. men tills dess så kommer jag vänta och leva mitt liv precis som jag gör nu...

//Ghostkitty

Who stop the music?!

Om någon kom fram till mig och frågade vad musik är för mig så skulle jag svara " något som får mig att må bra och känna mig glad... något som gör så jag släpper taget och känner mig fri".

Jag var på min första konsär i fredags.. ett utav mina favorit metalband som heter sonata arctica spelade och de var helt underbart.. dom var ju bättre live än vad jag hade trott att dom skulle vara..

Härliga med detta var att jag var så nervös och rädd pga mina tics men när jag gick in i salen och det första förbandet skyride spelade så kunde jag inte göra något annat än att le! känna basen dunka så de kändes när man lutade sig mot väggen.. att känna att de enda du hör är musiken och dina tankar och allt försvinner bort någonstans och speciellt en sak...känna att hur mycke du än ticsar så varken bryr sig ingen eller hör dig.. du får vara precis hur du vill där.. för alla njuter av situvationen lika mycke som du gör.. av att höra musiken spelas..

efter skyride hade spelat så var de vanishing points tur att spela och de blev ju bara bättre och bättre och man bara lutade mot väggen där man stod och tyckte att glädjen bara kom fram mer och mer och man började klappa händerna och sjunga med och djubla precis som alla andra gjorde och på något sätt så av allt de jag gjorde och basen och ja allt i den omgivningen var ungefär som om jag vore i mitt rum..

Att kunna känna att musiken tar all din energi och för över alla dina tics till att du sjunger och djubla och klappa händerna och speciellt basen.. känna att du behöver inte ticsa och kan slappna av och nu menar jag riktigt slappna av var sån underbar känsla...

Efter Vanishing point hade spelat så tog de en stund tills det var dax för Sonata arctica att spela och medans man gjorde de så tog man något att dricka och gick sedan tillbaka och väntade.. till sist var de dax och man såg när dom kom framm på scenen och de enda man kunde var att klappa händerna och skrika och bara le...

När dom började spela så var de helt underbart och kvällen blev bara bättre och bättre för varje låt dom spelade.. jag kan lugnt påstå att detta var världens underbaraste upplevelse och jag har inte varit så här glad och lycklig på evigheters evighet och om du som läser har Tourette syndrom och gillar metal eller hårdrock eller så.. ta med dig några vänner och gå på en konsär och testa.. jag var livrädd för att någon skulle lägga märke till mina tics men ljudet var på sån hög volym och jag kan lova att det går inte med ord att beskriva känslan hur de kändes dom där 4 timmarna..

Jag filmade lite av slutet av konsären då
dom hade spelat klart och jag önskar att jag se dom igen!

tack för ni som hängde med och övertygade mig att jag klarar av detta.. utan erat stöd så skulle jag inte fått uppleva detta..

//Ghostkitty