var längesen man skrev nu..
på min födelsedag så blev jag smittad av min pappa så jag blev sängliggandes med förskylldning,hosta,illamående,feber osv osv...komiska är att pappa smittade inte bara ner mig utan min mamma och min mormor.. Yaay NÄSTAN alla som ska fira jul tillsammans i denna familjen blev sjuka..något annat komiskt så blev jag inlagd mellan Måndagen och tisdagen på mava ( Medicinska akut vårds avdelningen ) på sjukhuset pga jag har inte bara tourette syndrom utan jag har en blodsjukdom med som heter itp ( idiopatisk trombocytopen pupura... tror jag den hete... är inte helt säker med bokstaveringen förlåt isåfall.. ) som egentligen borde hetat : "idiotisk tråkig piss sjukdom som borde inte existera!".. men iallafall så är de en form utav blödarsjuka som gör så typ mitt immunförsvar angriper dina blodplättar så du har färre av dom så du har svårare att stoppa blödningar pga ditt blod kaougulerar inte som de ska...den är inte smittsam eller ärftlig eller dödlig som cancer eller så utan den är bara totalt värdelös.. den bara existerar för ingenting.. men iallafall så hade jag hostat så mycke så de hade iriterrat halsen så man hostade upp blod och klart man blir orolig när man har en blödarsjuka så de var så jag kom in på mava...
Jag har skrivit förr i min blogg undringar om hur de skulle kännas att inte leva utan tourette syndrom.. hur de skulle kännas osv..klart jag är lycklig för att jag är den jag är men även om man är de så är det alltid något som stör dig..de behöver inte vara en sjukdom utan..de kan vara att du tycker att du har för tunnt hår..eller för små bröst eller har dåligt självförtroende..de kan var allt möjligt som kan önska skulle vara något helt annat.. man kan ju inte bara önska att de vore så utan man kan undra hur de skulle vara att leva som blondin eller rödhårig eller ha blåa/gröna ögon eller kanske har bättre självförtroende,eller leva utan mens ( fy fan va underbart de skulle varit!) jag stör mig på att jag har två st sjukdomar som påverkar mitt liv på ett sätt jag inte önskar att de existerade, även om jag försöker dölja de så är de som att den trampar på ens fot med en högklackad sko jätte hårt och säger " Hey här är jag!" de går inte att dölja helt och de är synd,speciellt när de är som svårast att leva med de för då hade man kunnat dämpa de..
men helt enkelt.. jag tror att människan är en sökare.. den söker efter något men vet egentligen inte svaret..även om man är nöjd med sig själv ( är någon människa överhuvudtaget nöjd med sig själv?) eller inte är nöjd med sig själv så kommer man inte finna de pga du vet nog de redan egentligen men du har inte insett de ännu..
en positiv sak idag är att jag har gjort min första julskinka... Yaay för mig *hoppar av glädje*
Kramar i massor //Ghostkitty
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar